En äldre man, artisten och skådespelaren herr X, får på omvägar höra att den ökände författaren August Strindberg intresserar sig för hans livsomständigheter. Mer specifikt verkar Strindberg vara nyfiken på herr X:s relation till, eller snarare med den yngre herr Y, med herr Y:s hustru Ö och med Barnet, som herr X uppfostrat som sitt eget.

Det stora geniets uppmärksamhet bekymrar herr X. Inte för att herr X har något att dölja. Han kan leva sitt liv på det sätt som är mest praktiskt, för honom själv och för hans omgivning. Snarare handlar det om att herr X inte vill vara med om att titanens penna sprättar upp och kladdar ner det han håller som livets vackraste, minnet av kärleken till herr Y.

Efter kvällens föreställning dröjer sig herr X kvar på teatern, vid pianot, för att - kanske - själv berätta historien om sin kärlek. Om den eld som faktiskt var den största i Sverige.

Les pervers (De perversa) är ett essäistiskt fragment som August Strindberg skrev - på franska - under sin exil i Frankrike, 1894. Strindberg lägger ut texten om det han betraktar som olika sorters "perversa" beteenden och livsstilar.

Föreställningen De perversa skulle kunna kallas en soaré och är en fri bearbetning av Strindbergs betraktelse.

​

Längd: Ca 1 tim. 45 min.

Skådespelare: Staffan Göthe

Bearbetning och regi: Carolina Frände

Bearbetning: Joakim Sten

Ljus: Gustave Lund

​

Inspelad musik i föreställningen:

Vier ernste Gesänge: Ich wandte mich und sahe an alle, Op. 121/2 av Johannes Brahms

Framförd av Igor Levit